du lägger dig nära och viskar tyst: "jag har saknat dig".

https://cdn2.cdnme.se/2678082/6-3/pic_51793ab5e087c33b13151a69.jpg" class="image">

jag känner mig för första gången på riktigt länge helt lugn. harmonisk. jag har för första gången på riktigt länge nästan koll på mina känslor. jag vet vart jag lägger min fokus, och på något sätt så känns det som att allt det som varit jobbigt att tänka på hamnat lite längre bak i mitt huvud än förr.

har börjat fundera på att läsa igenom mina papper. få svar på alla tankar som kretsar kring min barndom. få veta vad jag berättat & om det är så att mina minnen från då faktiskt är riktiga minnen & inte bara halvtaskiga drömmar. kanske få ett bra svar till varför jag är som jag är, och varför jag har så svårt för vissa saker. men jag funderar fortfarande, för jag vet att när jag väl börjat läsa allt så kommer känslor som jag inte visste att jag hade storma upp. och just nu är kanske inte rätt läge. inte egentligen. men kanske.