jag hatar att du påverkar mig så mycket. att min hjärna slutar fungera & mitt hjärta slutar slå när jag tänker på dig. jag hatar att det har varit så i flera, flera år. jag undrar hur länge det kommer pågå. hur länge du kommer vara den jag jämför alla med. antagligen så länge som du vill ha mig. så länge som du vill träffa mig. och även fast det är i smyg, på låtsas, så känns det på riktigt. som att du vill det lika mycket som jag vill det. kanske lite mer. det är ju trots allt du som har förhållande på andra håll & inte jag. bara du.

spenderar lördagskvällen ensam i soffan framför game of thrones. väldigt välbehövligt. det är mycket som händer nu & jag har svårt att separera mina tankar. allt bara virvlar omkring & jag har svårt att hålla mig koncentrerad. allt som oftast känner jag mig ensam. jag längtar efter någonting som jag inte kan sätta fingret på vad det är. jag är glad att det ganska snart är sommar.